Metod

Metod

Blodprover och kliniska uppgifter samlas in för att upprätta en nationell biobank för biverkningar av läkemedel. Med vissa undantag kan alla typer av biverkningar vara aktuella, men i första hand undersöks biverkningar som medför allvarliga hälsorisker. Vi studerar till exempel:


  • Angioödem (allergisk svullnad i hud och slemhinnor) 
  • Atypiska femurfrakturer (stressfrakturer i lårbenet)
  • Osteonekros (skada i käkbenet)
  • Pankreatit (inflammation av bukspottskörteln)
  • Leverskador
  • Lungbiverkningar
  • Hyponatremi (påverkan på saltbalansen)
  • Blödningar
  • Allergiska reaktioner
  • Hörselnedsättning
  • Hosta
  • Myopati (påverkan på musklerna)
  • Blodcellsbiverkningar (agranulocytos, trombocytopeni och anemi) 
  • Allvarliga hudreaktioner (s.k. Stevens-Johnson syndrom och toxisk epidermal nekrolys)
  • Påverkan på njurfunktionen
  • Senrupturer (slitning eller bristning av hälsenan)
  • Störningar av hjärtats rytm (Torsade de pointes och QT-förlängning)
  • Viktuppgång 
  • Narkolepsi
  • Bensvullnad av kalciumantagonister
  • Gingival hyperplasi (tillväxt av tandköttet)
  • Påverkan på sköldkörteln
  • Mag-tarmbiverkning av läkemedel mot Parkinsons sjukdom
  • Biverkningar av vaccin mot Covid-19


Patienter som har råkat ut för biverkningar identifieras huvudsakligen från rapporter om biverkningar skickade till Läkemedelsverket från hälso- och sjukvårdsinrättningar i Sverige. En allt större del kommer dock även från samarbeten med sjukhus och vårdcentraler i landet. Patienter kan även meddela sitt intresse för deltagande genom att själva kontakta oss.


De genetiska undersökningar som genomförs innebär i första hand en kartläggning av ett stort antal genetiska variationer utspridda över hela den genetiska uppsättningen (s.k. helgenomsanalys). Resultaten jämförs sedan med liknande analyser från personer som inte har råkat ut för samma typ av biverkningar. Dessa kommer huvudsakligen från det svenska tvillingregistret, där resultat av genetiska undersökningar av omkring 5000 individer kan användas.


Vår forskargrupp samarbetar med flera olika nationella och internationella forskargrupper för att snabbare kunna samla in tillräckligt många fall av olika typer av sällsynta biverkningar.


Swedegene har hittills rekryterat 4613 studiedeltagare.


Vi som arbetar i projektet är:

  • Mia Wadelius, professor, vetenskaplig ledare

         Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

  • Pär Hallberg, docent, projektledare

         Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

  • Eva Prado, forskningsassistent
    Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Sara Ask, forskningsassistent
    Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Ulrica Ramqvist, forskningssjuksköterska
    Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Hugo Kohnke, biomedicinsk analytiker
    Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
  • Sofia Attelind, apotekare
    Läkemedelsverket, Uppsala
  • Ilma Bertulyte, läkare

         Klinisk farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

  • Anders Sundström, epidemiolog
    Uppsala Monitoring Center, Uppsala
  • Niclas Eriksson, biostatistiker

         Uppsala Clinical Research Center, Uppsala

unsplash