Nyheter

November 2017

Swedegene tilldelas tio miljoner kronor för helgenomsekvensering

Swedegene tilldelas tio miljoner kronor från SciLifeLab för att läsa hela arvsmassan hos 1000 patienter som drabbats av svåra läkemedelsbiverkningar. Swedegene är ett av de fjorton projekt inom hälsa och miljö som delar på 33 miljoner kronor för storskalig genforskning. 

Projektansökningarna utvärderades av en vetenskaplig expertpanel och SciLifeLabs styrelse fattade de slutgiltiga besluten. De baseras på hög vetenskaplig kvalitet, stor samhällsnytta, nyskapande frågeställningar och möjlig genomförbarhet. 

Ulf Pettersson, Professor vid Uppsala Universitet och ordförande i den utvärderande kommittén kommenterar beslutet att tilldela Swedegene medel: “Ett unikt projekt rör ett stort medicinskt problem, nämligen läkemedelsbiverkningar”.

Sekvensning av hela arvsmassan kommer att ske på SciLifeLabs SNP&SEQ-plattform. DNA-sekvensen hos patienter med biverkningar kommer att jämföras med den hos kontrollindivider från det svenska tvillingregistret. 

Läs mer om satsningen.

 

Maj 2017

Lättare att upptäcka och förebygga läkemedelsbiverkningar med utökade screeningmetoder

Med förbättrade metoder för automatisk screening i elektroniska journalsystem kan läkemedelsbiverkningar lättare upptäckas och förebyggas. Det framkommer i en rapport som tagits fram vid avdelningen för Klinisk farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Pär Hallberg, författare till rapporten och projektansvarig för Swedegene, konstaterar att det finns stor potential för att öka patientsäkerheten och minska kostnaderna inom vården till följd av förebyggande insatser mot läkemedelsbiverkningar.

Vi bedömer att cirka 13 procent av de biverkningsfall som hittades i kartläggningen skulle ha kunnat förebyggas. En slutsats är att kunskapen om riskområden för läkemedelsbiverkningar bör öka så att åtgärder kan sättas in för att förbättra patientsäkerheten, säger Pär Hallberg.

Akademiska sjukhuset i Uppsala publicerar ett pressmeddelande om rapporten:

 

December 2016

Akademiska sjukhuset publicerar pressmeddelande om Swedegenes forskning om agranulocytos

Agranulocytos är en sällsynt men potentiellt livshotande läkemedelsbiverkning som innebär att de vita blodkropparna sjunker och immunförsvaret blir svagare. Biverkningen är bland annat associerad med läkemedel mot giftstruma såsom Tiotil och Thacapzol, men även antibiotika. Experter på Akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller att snabb diagnostik och adekvat behandling kan rädda livet på patienten.

Akademiska.se har publicerat ett pressmeddelande om Swedegenes forskning:

 

Vår 2016

Swedegene söker studiedeltagare till EU-projekt

Swedegene ingår i det europeiska forskningsnätverket Prediction-ADR som arbetar med att identifiera genetiska förklaringar till varför vissa patienter drabbas av biverkningar av läkemedel som används vid hjärt-kärlsjukdom. Swedegene söker till denna studie särskilt studiedeltagare som drabbats av angioödem och myopati.

Vår befolkning blir allt äldre och vi får ett större behov av adekvat läkemedelsbehandling. Tyvärr innebär detta också att riskerna med läkemedelsrelaterade skador ökar. I Sverige har en fjärdedel av befolkningen över 20 år högt blodtryck och problemen blir större i takt med stigande ålder. Prediction-adr är ett EU-projekt som startade hösten 2013 av forskare i Sverige, Skottland, England, Holland och Estland och syftar till att finna genetiska förklaringar varför biverkningar av läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom uppstår. Målsättningen är att få kontakt med ett stort antal patienter som drabbats av angioödem av ACE-hämmare och myopati av statiner. Dessa patienter intervjuas om sina besvär och får lämna ett blodprov vid närmaste vårdcentral/sjukhus.

Angioödem är en svullnad i mun och hals som orsakas av vissa blodtrycksmediciner, särskilt ACE-hämmare. Kända riskfaktorer är bland annat hög ålder, kvinnligt kön, rökning och kombination med vissa andra mediciner. I ett par små studier har man funnit ett möjligt samband mellan genvarianter och angioödem, men för de flesta patienter är orsaken okänd.

Statiner används av cirka tio procent av befolkningen för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. De flesta kan ta statiner utan problem, men ungefär var tionde får muskelvärk som kan leda till myopati. Vissa kan förklaras av ärftlig påverkan på läkemedelsomsättningen, men för många patienter är orsaken okänd.

Fram tills i mars 2016 har Swedegene bidragit med cirka 210 fall i detta projekt. Även 250 så kallade ”kontroller” är insamlade – det vill säga patienter som har ätit de aktuella medicinerna i fråga men som inte har fått biverkningar av dem. Nu söker Swedegene fler studiedeltagare som har drabbats av angioödem av ACE-hämmare eller myopati av statiner.  

 

Vår 2015

Möjligt samband mellan ACE-inducerad angioödem och kalciumkanalblockerare

F.d. studenten Julia Nagy hittade ett möjligt samband mellan ACE-inducerad angioödem och samtidig medicinering med kalciumkanalblockerare i sitt examensarbete som byggde på statistik från Swedegene. Kalciumkanalblockerare är verksam substans i blodtrycksmedicinerna Felodipin och Amlodipin.

-I de data jag analyserade så fanns det ett signifikant samband mellan ACE-inducerad angioödem och samtidig medicinering med kalciumkanalblockerare, men det behövs mer studier om möjliga riskfaktorer innan slutsatser kan dras, säger Julia Nagy.

Apotekaren Julia Nagy avslutade den sista terminen på magisterprogrammet Klinisk farmaci vid Avdelningen för klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under vårterminen 2015. Hon skrev då examensarbetet Angiotensin converting enzyme inhibitor–induced angioedema – possible risk factors (2015) där hon studerade möjliga riskfaktorer relaterade till ACE-inducerat angioödem. Angioödem en biverkning som främst uppträder som svullnader i mun, läppar, hals och tunga i samband med medicinering av blodtrycksmediciner av typen ACE-hämmare där bland annat Enalapril och Ramipril ingår. Projektarbetet byggde på insamlad data från Swedegene-studien och var epidemiologisk till sin karaktär – det vill säga den byggde på statistik om livsstilsfaktorer men det fanns inte på förhand fastställda frågeställningar. Den insamlade statistiken handlade bland annat om patienternas demografi, deras sjukhistoria och deras läkemedelsanvändning tre månader före och i samband med biverkningstillfället.

-I det material som jag analyserade så fanns det ett signifikant samband mellan ACE-inducerat angioödem och samtidig medicinering med kalciumkanalblockerare. Detta betyder att risken är större att du drabbas av angioödem i samband med medicinering av ACE-hämmare om du samtidigt även äter mediciner som Felodipin eller Amlodipin. En studie räcker dock inte för att dra några slutsatser, det behövs mer forskning där man tittar på möjliga riskfaktorer innan råd kan ges till den kliniska verksamheten.

Julia Nagy betonar vikten av fortsatta studier om möjliga riskfaktorer bakom läkemedelsbiverkningar eftersom de kan ge ledtrådar till varför biverkningar uppstår.

– Forskning om möjliga riskfaktorer  är jätteviktig eftersom de ger oss ledtrådar till varför biverkningar över huvudtaget uppstår. Kunskap om riskfaktorer och bakomliggande orsaker är idag i det närmaste okänd. Det är genom att känna till de bakomliggande mekanismerna som vi vet hur vi ska förebygga biverkningar i framtiden.  

Ett samband som dock är känt sedan tidigare och som även Julia Nagy hittade i sin statistik är att rökning är en riskfaktor relaterad till ACE-inducerat angioödem.