ACE-inducerad hosta och ACE-inducerat angioödem

Riskfaktorer bakom ACE-inducerad hosta och ACE-inducerat angioödem

Swedegene har i en forskningsartikel studerat likheter och skillnaden mellan riskfaktorer som kopplas samman med risken att drabbas av ACE-hämmarutlöst hosta respektive angioödem. Resultatet redovisas i tidskriften Annals of Pharmacotherapy.

ACE-hämmare är en sorts blodtrycksmedicin (till exempel Enalapril och Ramipril) som associeras med biverkningarna angioödem och hosta. Angioödem innebär svullnad i bland annat tunga, ansikte eller svalg och kan i värsta fall leda till andningssvårigheter. 

Swedegene har publicerat forskningsartikeln ”Comparison of clinical factors between patients with angiotensin-converting enzyme inhibitor-induced angioedema and cough” (2016) där man jämfört vilka riskfaktorer som kopplas samman med de båda biverkningsformerna och vad som skiljer dem åt.  

Underlaget för studien utgörs av 168 patienter som drabbats av ACE-inducerat angioödem och 121 personer som drabbats av ACE-inducerad hosta. Fallen har samlats in via samarbetspartners inom vården och via Läkemedelsverkets biverkningsdatabas.

Resultatet visar att rökning och samtidig medicinering med selektiva kalciumkanalhämmare är vanligare hos patienter som drabbats av angioödem jämfört med patienter som drabbats av hosta. Selektiva kalciumkanalhämmare är en annan sorts blodtrycksmedicin, såsom exempelvis Felodipin och Amlodipin. Andra faktorer som är vanligare bland gruppen som drabbats av angioödem är manligt kön, högre doser av ACE-hämmare och längre tids medicinering innan biverkningstillfället. 

Rökning var fyra gånger vanligare bland gruppen som drabbats av angioödem jämfört med gruppen som drabbats av hosta. Rökning är sedan tidigare en känd riskfaktor vid behandling av ACE-hämmare vad gäller båda biverkningskategorierna. 

Resultatet som framkommit i studien kan utgöra underlag för identifiering av riskgrupper vid behandling av ACE-hämmare inom sjukvården. Mer forskning behövs dock för att resultaten skall räknas som validerbara.

Källa: Hallberg, Par, Wadelius, Mia, m. fl. ” Comparison of clinical factors between patients with angiotensin-converting enzyme inhibitor-induced angioedema and cough”,Annals of Pharmacotherapy 1-8, (2016).