Biverkningar och dess sociala aspekter

WHO definierar hälsa som ett tillstånd av mentalt välbefinnande som inkluderar arbete, utbildning, social interaktion, personliga relationer och känslomässigt välbehag. Frånvaro av sjukdom eller svaghet är därmed inte de enda aspekterna som ingår i denna definition av hälsa. En forskargrupp i Kanada menar att läkemedelsbiverkningar påverkar de sociala aspekterna av livet och att de därför bör ingå som en faktor vid en bedömning av risken respektive nyttan vid en läkemedelsordination.

Då det inte finns mycket forskning på i vilken utsträckning läkemedelsbiverkningar påverkar de sociala dimensionerna av livet så tittade forskargruppen på rapporteringar av läkemedelsbiverkningar till den kanadensiska hälsomyndigheten från 1 januari 1965 till 31 december 2015. Av de rapporter som analyserades så kom ungefär 60 procent från sjukvården och cirka 40 procent från konsumenter eller rättsväsende.

Analysen visade att läkemedel som påverkar det centrala nervsystemet, såsom psykiatriska läkemedel, är vanligast bland de läkemedel som påverkar de sociala aspekterna – uppåt 63 procent. Den näst vanligaste gruppen är antineoplastiska medel och immunmodulerande läkemedel som båda används inom cancerbehandling, cirka 24 procent. Graden av social påverkan ökar kronologiskt i materialet från 1965, vilket talar för en med tiden ökad medvetenhet bland befolkningen för dessa frågor.

Medelåldern hos de patienter som drabbats av social påverkan är 45 år, fem år yngre än genomsnittspatienten för övriga biverkningar.

De vanligast förekommande biverkningarna är förändrad personlighet eller beteende (exempelvis aggressionsproblematik) och neurologiska störningar (vanligtvis talsvårigheter). Livsstilspåverkan innefattar försämrad aktivitetsnivå i det vardagliga livet, följt av förlorad arbetskapacitet, minskad förmåga till bilkörning och funktionshinder. De mentala faktorerna består ofta av försämrad koncentrationsförmåga.

Forskarna poängterar att studien har sina begränsningar. De läkemedel som i studien påverkar de sociala aspekterna av livet är sedan tidigare associerade med tillstånd av försämrad mental hälsa. 

Forskarna menar att rapporteringen från patienter eller rättsväsende på ett tydligare sätt än rapporteringen från sjukvården pekar på biverkningarnas sociala konsekvenser. Sjukvården bör därför se över sina rutiner för att inkludera de sociala aspekterna vid rapporteringen av läkemedelsbiverkningar.

Källa:

Castillon, Genaro, et al, ”The social impact of suspected drug reactions: An analysis of the Canada Vigilance Spontaneous Reporting database, Drug Safety, Aug 2018

Lämna ett svar