Förekomsten av ADE (”adverse drug events”) inom befolkningen

Enligt tidigare studier på sjukhus är läkemedelsbiverkningar vanligt förekommande och möjliga att förebygga i stor utsträckning. Få studier har tittat på hur omfattande biverkningar är utanför sjukhusen eller i hela befolkningen. Avhandlingen ”Prevalence and nature of adverse drug events and the potential for their prevention. Population-based studies among adults” (2014) av Katja M. Hakkarainen har dock gjort just detta.

Undersökningen tar avstamp i begreppet ADE (”adverse drug events”) och inkluderar förekomsten av biverkningar, läkemedelsförgiftningar, läkemedelsberoende och läkemedelsmissbruk, otillräckliga effekter och sjuklighet p.g.a. obehandlade besvär. Den empiriska undersökningen baserar sig på en expertpanel bestående av 19 svenska läkare, en enkät som skickats till ett representativt urval av befolkningen (totalt 14 000 vuxna personer, varav 7099 svarade), journaldata från 4970 vuxna personer i Östergötland och 5770 citeringar i bibliografiska databaser.

Resultatet visar att hälften av läkarnas patienter i öppen- och slutenvården drabbas av ADE. Förekomsten av självrapporterade ADE uppgår till 19 procent under en månad. Enligt journalstudien drabbas 12 procent av vuxna individer under en tremånaders-period. De vanligaste kategorierna i enkät- och journalstudierna av ADE är biverkningar och otillräckliga effekter. De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna är läkemedel som påverkar nervsystemet och läkemedel mot hjärt- och kärlsjukdom. Läkarna uppskattar att 24-31 procent av fallen är möjliga att förebygga. I journalerna uppskattas denna siffra ligga på 39 procent och av de allvarliga läkemedelsbiverkningarna som framgår i journalerna anses 55 procent vara möjliga att förebygga.

Hakkarainen konstaterar att den utbredda förekomsten av ADE hos den vuxna befolkningen och inom olika nivåer av vårdkedjan visar vilket folkhälsoproblem ADE är. Det finns ett stort behov av att förbättra sjukvårdssystemet vad gäller läkemedelsanvändningen för att förebygga läkemedelsskador.

 

Källa: Hakkarainen, Katja, M, Prevalence and nature of adverse drug events and the potential for their prevention. Population-based studies among adults, 2014, Institutet för medicin, Göteborgs universitet.

Lämna ett svar