Forskning

Möjligt samband mellan ACE-inducerad angioödem och kalciumkanalblockerare

Masterstudenten Julia Nagy hittade ett möjligt samband mellan ACE-inducerad angioödem och samtidig medicinering med kalciumkanalblockerare i sitt examensarbete.

Apotekaren Julia Nagy avslutade den sista terminen på magisterprogrammet Klinisk farmaci vid Avdelningen för klinisk kemi och farmakologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala under vårterminen 2015. Hon skrev då examensarbetet Angiotensin converting enzyme inhibitor–induced angioedema – possible risk factors (2015) där hon studerade möjliga riskfaktorer relaterade till ACE-inducerat angioödem.  

– Jag hittade ett signifikant samband mellan ACE-inducerad angioödem och medicinering med kalciumkanalblockerare, men det behövs fler studier innan vi kan dra slutsatser, säger Julia Nagy.

Angioödem en biverkning som främst uppträder som svullnader i mun, läppar, hals och tunga i samband med medicinering av blodtrycksmediciner av typen ACE-hämmare där bland annat Enalapril och Ramipril ingår. Kanalkalciumblockerare är verksam substans i blodtrycksmedicinerna Felodipin och Amlodipin.

Projektarbetet byggde på insamlad data från Swedegene-studien och var epidemiologisk till sin karaktär. Materialet byggde på statistik om livsstilsfaktorer, men det fanns inte på förhand fastställda frågeställningar. Den insamlade statistiken handlade bland annat om patienternas demografi, deras sjukhistoria och deras läkemedelsanvändning tre månader före och i samband med biverkningstillfället.

– I det material som jag analyserade så fanns det ett signifikant samband mellan ACE-inducerat angioödem och samtidig medicinering med kalciumkanalblockerare. Detta betyder att risken är större att du drabbas av angioödem i samband med medicinering av ACE-hämmare om du samtidigt även äter mediciner som Felodipin eller Amlodipin. En studie räcker dock inte för att dra några slutsatser, det behövs mer forskning där man tittar på möjliga riskfaktorer innan råd kan ges till den kliniska verksamheten.

Julia Nagy betonar vikten av fortsatta studier om möjliga riskfaktorer bakom läkemedelsbiverkningar eftersom de kan ge ledtrådar till varför biverkningar uppstår.

– Forskning om möjliga riskfaktorer  är jätteviktig eftersom de ger oss ledtrådar till varför biverkningar över huvudtaget uppstår. Kunskap om riskfaktorer och bakomliggande orsaker är idag i det närmaste okänd. Det är genom att känna till de bakomliggande mekanismerna som vi vet hur vi ska förebygga biverkningar i framtiden.  

Ett samband som dock är känt sedan tidigare och som även Julia Nagy hittade i sin statistik är att rökning är en riskfaktor relaterad till ACE-inducerat angioödem.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *